Norge

Här hittar du en sammanfattning av den norska mediabranschen.

Cecilie Norseth

Senior Project Manager

Sony Music Norway

Hur skulle du beskriva den norska musikbranschen idag?
Branschen har gått igenom många förändringar det senaste året, men norsk musik mår bra, både nationellt och internationellt. De stora bolagen blir mindre och förhoppningsvis mer effektiva. Flera indiebolag går riktigt starkt. Musik på norska dominerar Spotify Top 50 när det gäller inhemska släpp, och tv-programmet Hver Gang Vi Møtes (Så Mycket Bättre) dominerar vinter och vår både på streamingplattformar och radiolistor. Det märks också att låtar med större djup i texterna, snarare än ren partymusik, får bredare genomslag och skapar starkare koppling till publiken. Kanske hänger det ihop med det ständiga flödet av dåliga nyheter och den globala instabilitet vi sett de senaste åren. När omvärlden känns osäker tenderar vi att rikta blicken mer mot det lokala. Norsk country har haft stora framgångar det senaste året och vi ser fler artister som tydligt rör sig i den riktningen.

Samtidigt hör vi att bokningsläget är utmanande. Nischade akter klarar sig bra. Rockbandet Slomosa gjorde till exempel runt 100 konserter förra året, medan mer mainstreambetonade artister på mellannivå har svårare att sälja biljetter. Vi ser också ett ökat intresse för norsk folkmusik och dess djupa rötter. Band som Uld och Pumpegris får inte bara medial uppmärksamhet utan har även låtar på Spotify Top 50.

Hur ser en framgångsrik artistutvecklingsprocess ut i Norge?
Man måste känna sin publik utan och innan. Marknadsföringens kanske viktigaste regel är avgörande här, att skapa en genuin relation och bygga en lojal fanbase. Det krävs en tydlig plan och strategi, konsekvens i arbetet och en stark förankring i artistens identitet. Att tänka långsiktigt och planera tre till fem år framåt verkar vara en klok väg att gå.

Är norska artister generellt mer lokalt eller internationellt fokuserade?
Min upplevelse är att norska bolag, både majors och indies, är bra på att balansera det lokala och det internationella. Allt fler artister når framgång utanför Norge, men kanske inte med samma ensidiga fokus på Storbritannien och USA som tidigare. I stället handlar det mer om att upptäcka möjligheter där de uppstår, oavsett var i världen det är och bygga vidare därifrån.

Vilka råd skulle du ge internationella artister som vill samarbeta med norska bolag eller artister?
Åk till by:larm. Det är en fantastisk branschfestival i Oslo varje höst och ett utmärkt tillfälle att både knyta kontakter och upptäcka nya norska band. Music Norway är på plats och arrangerar bland annat speed meetings och andra aktiviteter som gör det enkelt att möta andra delegater. Jag uppmuntrar också management och skivbolag att söka till Øya International för att stärka sitt nätverk. Øyafestivalen har tillsammans med Music Norway ett mycket bra program varje år där lokala och internationella delegater kopplas samman för framtida samarbeten och nya möjligheter.

Bra ställen att nätverka med musikbranschen och de andra kreativa näringarna på.

Förutom de etablerade konserthusen i landets största städer har också Norge närmare 200 offentligt finansierade kulturhus runtom i städer och kommuner över hela landet.

Nina Finnerud

Senior Advisor

Music Norway

Vilka är Norges största styrkor som musikexportnation just nu?

Den norska musikexporten har utvecklats enormt under de senaste två decennierna och har i dag en stark och respekterad position internationellt inom flera olika genrer.

Särskilt norska producenter och låtskrivare arbetar i dag globalt och är ofta involverade i stora internationella hits tillsammans med några av världens största artister.

Ur ditt perspektiv, hur tillgänglig är den norska musikmarknaden för svenska artister och företag i dag, och vilka möjligheter finns?

Norge har en lång tradition av att konsumera svensk musik, både på svenska och engelska. Därför är marknaden i dag mycket tillgänglig för svenska artister och företag.

Det finns också en stor vilja till samarbeten mellan artister och bolag i våra länder. Här finns fortfarande en potential som inte är fullt utnyttjad.

Vilka internationella marknader är mest intressanta för norska artister just nu?

Traditionellt har USA, Storbritannien och Tyskland varit de största marknaderna för norsk musik, och de är fortfarande mycket viktiga.

Under de senaste åren har det dock vuxit fram ett ökat intresse för att också fokusera mer på Skandinavien, samtidigt som tillväxtmarknader som Sydkorea, Mexiko, Brasilien och Indien blir allt mer relevanta.

Hur kan internationella branschpersoner bäst knyta kontakt med den norska musikscenen? Var börjar man?

Festivaler och konferenser som by:Larm, Øyafestivalen, Folkelarm (folk), Inferno Festival (metal), Ultima Festival (samtida konstmusik) och Oslo Jazzfestival har internationella delegatprogram som ger goda möjligheter att knyta kontakt med den norska musikbranschen.

Det finns också ett starkt samarbete mellan de nordiska exportkontoren genom organisationen NOMEX, som driver olika gemensamma projekt och initiativ där internationella aktörer kan möta de nordiska musikbranscherna.

Musikresidens ger kreatörer tid, utrymme och resurser till att arbeta, individuellt eller kollektivt. Upplägget kan skilja sig från residens till residens. Se respektive hemsida för mer information.

- Norge tillhör inte EU. Du behöver en ATA-carnet för att resa in med musikutrusning i landet. Läs mer här: https://www.chamber.se/internationell_handel/spar-tid-och-pengar-med-ata.htm

- Om du ska posta promomaterial såsom affischer, skivor etc så behöver även detta tulldeklareras. Läs mer här: https://www.tullverket.se/sv/foretag/importeravaror/tullfriavaror/varuprov