Skivkontrakt – hur går det till?
De vanligaste typerna av skivkontrakt är artistavtal och licensavtal. Det här är en mycket översiktlig guide över vad dessa brukar innehålla, och vad som kan skilja sig mellan svenska och utländska skivkontrakt, då främst i USA och England. Eftersom de flesta avtal är mycket komplexa är det en bra idé att kontakta en jurist när du har fått ett avtalsförslag, som kan hjälpa dig att gå igenom och förhandla avtalet.
Artistavtal
Vad omfattar ett artistavtal?
Ett artistavtal omfattar ett visst antal inspelningar som parterna kommer överens om att skivbolaget ska ge ut, det kan t ex vara ett album, en EP eller ett visst antal låtar. Skivbolaget har normalt en eller flera optioner på att förlänga samarbetet på samma villkor för ytterligare ett antal inspelningar. Under avtalstiden är du som artist exklusivt bunden till skivbolaget, dvs du har inte rätt att spela in eller släppa inspelningar för någon annan.
Vem äger rättigheterna till inspelningarna?
I ett artistavtal överlåter du som artist normalt dina närstående rättigheter, dvs rättigheterna till ditt framförande på inspelningarna, till skivbolaget. Inspelningarna ägs alltså av skivbolaget, som har rätt att exploatera dessa i hela världen.
I framförallt amerikanska artistavtal används ibland ett begrepp som kallas ”work for hire”. Rättigheterna till artistens framförande på inspelningar som görs som work for hire behöver inte överlåtas utan ägs direkt av skivbolaget. Work for hire är alltså ett undantag till huvudregeln att den person som har skapat ett arbete, prestation eller verk också äger rättigheterna till det. Att inspelningarna görs som work for hire får en del praktiska konsekvenser som sätter artisten i ett sämre läge mot skivbolaget, t ex finns inom amerikansk rätt en möjlighet för en artist att få tillbaka sina rättigheter efter ett antal år, men denna rätt gäller inte work for hire.
Vem står för produktion av inspelningarna?
I ett svenskt artistavtal är det skivbolaget som är ansvarigt för produktion av inspelningarna och som generellt tar kostnaderna för detta. Undantag gäller normalt för royalty till featureartister, som till viss del brukar dras från artistens royalty. Skivbolaget är ansvarigt för att upprätta avtal med producenter och andra medverkande och avräknar också royalty till dessa.
I USA och England fungerar det ofta så att skivbolaget initialt betalar för inspelningskostnaderna, men dessa dras sedan från artistroyaltyn, precis som ett förskott. Artisten är, åtminstone i USA, normalt också själv ansvarig för att upprätta avtal med och avräkna royalty till producenter, featureartister och andra medverkande. Detta upplägg påminner egentligen mer om ett licensavtal. I vissa utländska avtal används begreppet ”recording fund”, vilket är ett avräkningsbart belopp som utbetalas till artisten och som inkluderar både inspelningskostnader och ett förskott till artisten.
Vilken typ av ersättning får du som artist?
Som artist får du normalt din ersättning för försäljning av inspelningarna i form av royalty, dvs en procentsats som beräknas på skivbolagets försäljningsintäkt. Det är också vanligt att du får ett förskott. Förskottet är normalt inte återbetalningsbart, men det är avräkningsbart mot din royalty, dvs ingen royalty betalas ut till dig innan förskottet är helt täckt. I amerikanska och engelska artistavtal inkluderar artistroyaltyn i avtalet ofta royalty till producenter och andra medverkande. För att beräkna artistens faktiska royalty i dessa fall, måste alltså sådan royalty först dras bort.
Royalty för digital försäljning som t ex försäljning via streaming och downloads, avräknas normalt på skivbolagets nettointäkt, det gäller både i Sverige och utomlands. Nettointäkt betyder i detta fall att skivbolaget får dra av kostnader för försäljningen, t ex avgifter till kreditkortsföretag och betalningstjänster från intäkten. I dagsläget ligger den typen av kostnader inte på skivbolaget, så i praktiken avräknar de flesta skivbolag på sina bruttointäkter.
Royalty för fysisk försäljning i Sverige brukar beräknas på PPD (Published Price to Dealers), dvs det pris som skivbolaget säljer inspelningen för till återförsäljaren. Även i USA och England beräknas royalty för fysisk försäljning normalt på PPD. I USA används ibland begreppet ”wholesale price”, vilket motsvarar PPD.
I vissa artistavtal, både i Sverige och utomlands, beräknas inte artistens ersättning som royalty, utan som en andel av skivbolagets totala vinst för inspelningarna, dvs det som blir kvar efter att alla kostnader i samband med utgivningen har dragits av från intäkterna. Eftersom du som artist med detta upplägg är med och bär kostnader så är din procentandel normalt betydligt högre än i ett vanligt royaltyavtal.
Vad gäller för utgivning utomlands?
Oavsett i vilket land ditt skivbolag är baserat, kan utgivning av inspelningarna på andra marknader ske på olika sätt. Om ditt skivbolag är ett så kallat majorbolag, sker utgivning normalt via skivbolagets koncernbolag i andra länder. Om ditt skivbolag däremot är ett så kallat independentbolag, sker utlandsutgivningen vanligtvis via en licens till ett annat skivbolag. Oftast baseras då din ersättning på en procentandel av ditt skivbolags nettointäkter för utlandsförsäljningen. I dessa fall är det viktigt att du får insyn i hur ditt skivbolags ersättning i licensavtalet ser ut, eftersom det kommer att påverka hur mycket du får i ersättning. Se även: Internationella intäktsströmmar
Vem bekostar marknadsföring och promotion?
I ett svenskt artistavtal är skivbolaget ansvarigt för marknadsföring och promotion och tar även kostnaderna för detta. Undantag gäller normalt för kostnader för musikvideo och TV-reklam, som till viss del brukar dras från artistens royalty eller som tillfälligt reducerar artistens royalty. Detta gäller generellt även i USA och England, men där är det vanligt att även så kallade independent promotion costs helt eller delvis dras från artistens royalty. Det gäller vanligtvis promotionarbete där skivbolaget anlitar extern kompetens för att få in en låt på radio, Spotifys spellistor eller för att få exponering i press, media, bloggar etc.
Övriga aktiviteter som kan omfattas av artistavtalet
I både svenska och utländska artistavtal finns ofta skrivningar som ger skivbolaget rätt att exploatera andra typer av aktiviteter med dig som artist, t ex digital content, merchandise och sponsorskap. I vissa fall kan ett artistavtal även innehålla skrivningar som ger skivbolaget rätt till en andel av dina intäkter från liveframträdanden, förlagsintäkter etc.
Licensavtal
På senare tid har det blivit vanligare, både i Sverige och utomlands, att artisten istället för ett artistavtal gör ett licensavtal med skivbolaget. Den största skillnaden mellan ett artistavtal och ett licensavtal är att du i ett licensavtal själv bekostar produktionen av, och äger rättigheterna till, dina inspelningar.
I ett licensavtal står du själv för produktion av inspelningarna och tar kostnaderna för detta. Inspelningarna licensieras sen till ett skivbolag, som står för marknadsföring, promotion och distribution av inspelningarna. Skivbolaget får en exklusiv rätt att exploatera inspelningarna under en viss licensperiod. Ofta får du ett förskott från skivbolaget som ska täcka dina kostnader för produktion, artwork mm, och som sedan dras från din licensroyalty. Rättigheterna till inspelningarna återgår till dig efter att licensperioden enligt avtalet har löpt ut. Eftersom du själv står för produktionen av inspelningarna och även ansvarar för att anlita och ersätta producenter och andra medverkande, så är royaltyn i ett licensavtal högre än i ett vanligt artistavtal.
I övrigt liknar licensavtalet ofta ett artistavtal när det gäller exklusivitet, antalet inspelningar och optioner, hur royaltyn beräknas, samt hur marknadsföring och promotion går till. Även i ett licensavtal är det vanligt med skrivningar som ger skivbolaget rätt att exploatera t ex digital content, merchandise och sponsorskap. Eftersom du som artist själv äger dina inspelningar är det möjligt att licensiera inspelningarna till olika skivbolag i olika territorium, men det vanligaste är att ett licensavtal omfattar hela världen.
För dig som artist är det fördelaktigt med ett licensavtal eftersom rättigheterna till inspelningarna återgår till dig när licensperioden löper ut. Ett licensavtal förutsätter dock i regel att du har eget bolag, och att du själv kan hantera produktion av inspelningarna, avtalsadministration, royaltyutbetalning etc. Det gör att licensavtal är vanligast bland lite mer etablerade artister.
Texten är skriven av Helena Ehinger
Helena Ehinger har 15 års erfarenhet som bolagsjurist på bland annat Sony Music Entertainment Sweden, Universal Music och Nordisk Film. Sedan 2015 jobbar hon på Com Advokatbyrå, och har där hjälpt ett stort antal artister, låtskrivare och producenter att skriva och förhandla avtal för såväl svenska som utländska samarbeten.
